Det här med bygd är ju ett ganska knepigt begrepp. Det kan betyda olika saker för olika människor, och en bygd kan förändra sig över tid. Tanken här är att försöka hitta ett ett avgränsat område som vi kan använda som lämplig skalnivå för att försöka förstå oss på hur landskapet använts för försörjning. Och även hur det kan ha fungerat som en arena för maktutövning under järnålder. Utgångspunkten är att storhögarna vid Gunnerstad markerar en viktig plats, ett centrum som var känt, och vars innevånare utövade någon sorts makt över människorna i bygden.

Avgränsning, ja. Här är ett försök att utifrån ortnamn se vad som kan ha varit bygd och obygd. Utifrån fastighetskartans namnskikt (bebyggelsenamn) har jag klassat de vanligast förekommande namntyperna i ett äldre och ett yngre skikt. Man skulle grovt kunna tala om en grupp förhistoriska och en från medeltid och framåt. Med vikingatid och äldre medeltid som en gråzon… Kartan nedan visar ett utsnitt över trakterna runt Gamleby, med Odensvi i väster, Överum i norr och Törnsfall i söder. Med ledning av ortnamnen finns det väl ändå anledning att se en mer eller mindre sammanhållen bygd runt Gamleby och upp mot nordöst, mot Lofta?

Personal från Historiska Museet besökte i maj Västerviks Museum för att gå igenom fynden från Gunnerstad. Tidigare i år registrerades fynden från Gunnerstad inom det så kallade Accessprojektet på Historiska Museet. Tack vare det finns nu fynden fotograferade och tillgängliga på Historiska Museets webbtjänst ”Sök i samlingarna”.

Runt storhögarna vid Gunnerstad finns flera fornlämningar. De representerar olika tider och vittnar om att platsen varit attraktiv för bosättning, antagligen ända sedan de första människorna kom hit under äldre stenålder. Och här bor och verkar fortfarande människor…

Vill du se en större variant på kartan: klicka på den! De två röda prickarna som markerats med ”Hög” är de kvarvarande Gunnerstadshögarna. Strax öster om dessa (på andra sidan om E22) finns en högprick som är blå. Den markerar en felaktig plats för den utgrävda storhögen.

Järnåldersgravar (Gamleby 59, 64): 400 meter nordväst om storhögarna, på Skramstads mark, finns ett gravfält med 45 högar och stensättningar. Högarna är betydligt mindre än storhögarna, ”bara” 4-9 meter i diameter. På 1940-talet ska det ha funnits ytterligare ett 10-tal gravar, bland annat så kallade treuddar. Gravfältet ligger snäppet lägre än de bronsålderspräglade gravarna som finns högre upp på bergshöjden (se nedan). Ett likartat gravfält finner drygt 100 meter sydöst om storhögarna. Här finns samma gravtyper, högar och stensättningar och även en treudd. Detta gravfält är, som så många andra, skadat av grustäkt. Inventeraren noterar att det sannolikt finns fler stensättningar. De här båda gravfälten fungerade sannolikt som begravningsplatser när storhögarna byggdes.

Boplats från stenålder/bronsålder (Gamleby 451): Sydöst om Gunnerstadshögarna finns en röd ”blaffa”. Där har man funnit en flintföremål och en krukskärva. När man hittar sådana saker i åkerytan kan man var ganska säker på att man bott här, under stenålder och/eller under bronsålder. Dessutom ska man ha funnit bergkristall, oklart om den är bearbetad eller ej. Intressant är att markägaren uppgivit att ”inom angivet område har tidigare legat ytterligare en hög som vid 1800-talets slut användes till fyllnadsmassor i Gamleby” (FMIS Gamleby 451). Strax sydväst om boplatsen finns en fyndplats (Gamleby 452) för en bit av en slipsten av kvartsit samt en ev. slagen bit bergkristall.

Skålgropar från bronsålder (Gamleby 62, 63, 430): Både norr och söder om högarna finns så kallade skålgropar. De består av grunda inhuggna gropar på berg eller större stenblock. Man brukar anse att de är från bronsålder. Från samma tid är nog

Röse och stensättningar från bronsålder (Gamleby 57, 58, 398): På den skogsbevuxna berghöjden (Skramstad) finns 5-6 synliga stensättningar och ett röse. Både läget på fornlämningarna och gravtyperna pekar mot bronsålder (1800 f kr – 500 f Kr). Inventeraren som registrerade lämningarna noterade följande: ”Påträffad och redovisad i snö!” Hmm, en notering som öppnar för många spännande tolkningar, kanske framförallt: Hur redovisar man stensättningar och ett röse i snö?

Skälet till att man tog bort en av de tre högarna vid Gunnerstad var att den låg i vägen – för en ny väg. Nämligen nuvarande riksväg 22 (då riksväg 15). Och i sådana lägen är det exploatören – i detta fall Vägverket – som snällt får betala. På den tiden var det Riksantikvarieämbetet beslutade i fornlämningsfrågor och utgrävningen lades i händerna på Valdemar Ginters och Gunnar Ekelund. Tillsammans med sex grävbiträden hade de fullt upp under tiden 20 september till 30 november. När man ändå var där så passade man på att snygga till en av de tre högarna.

En staccatobeskrivning av den utgrävda högen skulle på arkeologisk inventerar-svenska kunna se ut så här:

Oregelbundet rund, 21-22 meter i diameter och cirka 2,25 meter hög.

Skadad av plöjning, bevuxen med fruktträd och syrénbuskar.
Krönet avplanat pga anläggandet av en berså på 1920-talet.
I östra delen fanns en källare med en överbyggnade i form av en bod. Källaren fanns redan på 1860-talet.
Spår av en stenmur som påverkat högens nordöstra del.
I sydvästra kanten en eldstad för kokning av bland annat svinmat.

Alltså: från en sista viloplats för en stor-pamp i Gamleby-trakten till tillagning av svinmat. En klassresa som får heta duga!

En arkeologisk utgrävning är ett sätt att demontera ett bygge. Man börjar med det sist tillförda och avslutar med det som först lades på plats.

Det första man grävde bort var en jordmantel som var 0,75-1,25 meter tjock. Jorden var lerig. Jordmanteln täckte ett kärnröse som var 18-21 meter stort och upp till 1,5 meter högt. Kärnröset var ursprungligen omgärdat av en kantkedja bestående av runt 0,4 meter stora stenar. Den var dock bara bitvis bevarad. Bottenlagret bestod av glest lagda stenar som var större än resten av stenmaterialet (0,4-0,8 m stora).

Jordkällarbygget innebar att ett 7 x 4 meter stort område förstörts. En plundringsgrop noterades också. Den var 2,5 meter i diameter och 1 meter djup och i fyllningen av densamma fanns spår av bållagret.

Fakta om storhögarna och andra lämningar från forntiden finns på flera håll. Alla kända fornlämningar finns registrerade i det digitala fornminnesregistret (FMIS). Det är nuförtiden tillgängligt på internet i Riksantikvarieämbetets webbtjänst Fornsök. Där finns all information om kända lämninagr i Sverige. En annan variant är att söka i samsöktjänsten K-Sök. Den söker i flera olika databaser, bland annat Fornsök. Även denna webtjänst har utvecklats av Riksantikvarieämbetet, inom programmet för Kulturmiljöportalen.

• Här är en direktlänk till högarna i Fornsök: Nr 60:1 60:2 och 61 (undersökt), Gamleby socken

Många föremålsfynd finns på Statens Historiska Museum. För att ta reda på vad som finns kan man slå i museets ”Sök i samlingarna”.

• Här är en direktlänk till fynden från Gunnerstad: Fynd från raä 61

Sidan uppdaterad: 2007-06-21

År 1667 rapporterar prästen Sven Teodor Getsenius inte bara om de fyra Kungshögarna vid Gunnerstad. Mellan dessa fanns också ”åtskilliga små runda jordkullar, och somliga runt omkring, med medelmåttiga små stenar belagda, finnas”. Och ett litet stycke åt norr, ”på en backe, åtskilliga små jordhögar”.

Alltså: på 1600-talet fanns många fler, mindre gravar, utöver de fyra storhögarna. Uppenbarligen har dessa gravar tagits bort. Antagligen när man under 1700-talet bröt ny mark för odling.

Frågan är: Finns det spår av dessa gravar  i arkiven eller i marken? Vi vet från andra håll att delar av gravgömmor kan finnas kvar. Och att trots att de delvis förstörts fortfarande kan ge intressant information om de människor som begravdes vid Gunnerstad under järnåldern.

En av Gunnerstadshögarna grävdes ut 1957. Känner du någon som var med? Som var där och tittade? Eller har något annat att berätta om grävningen?

Hör gärna av dig!

Väster ifrån kyrkan ett litet stycke, vid Gunnersta By. Är fyra runda jordhögar nästan i kvadrangel, där uppå menas hednisk gudtjänst hållen varit.

Ja, så beskrev Gamlebyprästen år 1667 de då fyra storhögarna vid Gamleby. Två av dem ser du på bilden. Men tiden har inte varit högarna nådig. De fyra ”hedniska gudtjänstplatserna” blev med tiden tre. Och 290 år efter Gamlebyprästens plitande var de två. Fortsätter det i samma takt är samtliga fyra väck omkring år 2247… Hur som helst så är det första gången som Tjust största gravhögar – Kungshögarna – får en beskrivning, i vart fall fäst på papper.