april 2007


Skälet till att man tog bort en av de tre högarna vid Gunnerstad var att den låg i vägen – för en ny väg. Nämligen nuvarande riksväg 22 (då riksväg 15). Och i sådana lägen är det exploatören – i detta fall Vägverket – som snällt får betala. På den tiden var det Riksantikvarieämbetet beslutade i fornlämningsfrågor och utgrävningen lades i händerna på Valdemar Ginters och Gunnar Ekelund. Tillsammans med sex grävbiträden hade de fullt upp under tiden 20 september till 30 november. När man ändå var där så passade man på att snygga till en av de tre högarna.

En staccatobeskrivning av den utgrävda högen skulle på arkeologisk inventerar-svenska kunna se ut så här:

Oregelbundet rund, 21-22 meter i diameter och cirka 2,25 meter hög.

Skadad av plöjning, bevuxen med fruktträd och syrénbuskar.
Krönet avplanat pga anläggandet av en berså på 1920-talet.
I östra delen fanns en källare med en överbyggnade i form av en bod. Källaren fanns redan på 1860-talet.
Spår av en stenmur som påverkat högens nordöstra del.
I sydvästra kanten en eldstad för kokning av bland annat svinmat.

Alltså: från en sista viloplats för en stor-pamp i Gamleby-trakten till tillagning av svinmat. En klassresa som får heta duga!

En arkeologisk utgrävning är ett sätt att demontera ett bygge. Man börjar med det sist tillförda och avslutar med det som först lades på plats.

Det första man grävde bort var en jordmantel som var 0,75-1,25 meter tjock. Jorden var lerig. Jordmanteln täckte ett kärnröse som var 18-21 meter stort och upp till 1,5 meter högt. Kärnröset var ursprungligen omgärdat av en kantkedja bestående av runt 0,4 meter stora stenar. Den var dock bara bitvis bevarad. Bottenlagret bestod av glest lagda stenar som var större än resten av stenmaterialet (0,4-0,8 m stora).

Jordkällarbygget innebar att ett 7 x 4 meter stort område förstörts. En plundringsgrop noterades också. Den var 2,5 meter i diameter och 1 meter djup och i fyllningen av densamma fanns spår av bållagret.